onsdag 12 oktober 2011

Godaste i höst

06:15
Jag vill inte stiga upp. Jag ser ut genom fönstret, natt! Min kropp vill vara kvar i sängen, seg och tung känns den. I magen är lillen full igång i en livlig sparkparad, en hastig tanke slår mig, bebisen kommer säkert vara en sådan som vaknar väldigt, väldigt tidigt.
   Yngste sonen sover sött , i mitten av sängen såklart, han och hans kudde dyker alltid upp någon gång under natten, varken jag eller sambon har hjärta eller ork att bära tillbaka honom till hans säng. 

För att pigga upp mig själv har jag lyssnat på ett par operaarior ur Mozarts Cosi fan tutte. Den musiken gör mig alltid glad och energisk. Har jag berättat att jag gillar opera? Jag har också letat fram mina allra bästa höstrecept från min bakblogg, bara för er! Så att ni också får njuta av dessa godsaker. Klicka på länkarna för att komma till recepten.

Först ut är en härlig pumpakaka med ljuvlig frosting. Pumpan gör att det blir extra saftigt.



Morotskaka, det är väl en klassiker. Många år tog det för mig att börja äta den här, jag trodde helt enkelt inte att morot var gott i en kaka, ack så fel jag hade. 



Banankaka, den här blir så god & smarrig så det är inte sant! Rädda era övermogna bananer & baka denna, lovar, ni kommer inte att ångra er!



Matbröd pumpabröd



Morotsbröd



Önskar er en härlig dag!

Chao








måndag 10 oktober 2011

Berättelsen om mitt jugend skrivbord

Det är lika bra jag säger det på en gång. Jag gillar att skriva! Ni som följer bloggen kommer få ta del av små berättelser och kanske någon dikt. Så nu vet ni!

En gång för många år sedan, på den tiden jag fortfarande bodde hemma hos föräldrarna, gav min farmor bort ett mörkbrunt jugend skrivbord till min storebror.  Farmor var en speciell kvinna. Hon hade minsann favoriter bland barnbarnen. Ett av barnbarnen var en kvinnlig kusin, det andra barnbarnet var min bror.

Farmor Doris

Min bror placerade skrivbordet i sitt rum och köpte en vacker stol som passade fint till det.

Tiden gick. En dag frågade han mig om jag ville ha skrivbordet. Han hade tröttnat på den, skulle måla om sitt sovrum och skaffa nya möbler, förklarade han.
Visst, svarade jag och tog emot den.

Efter en tid fick han åter för sig att renovera om sovrummet. Nu undrade han lite försynt om jag kunde tänka mig att låta honom få tillbaka sitt gamla skrivbord?
Njae, svarade jag. Jag hade trots allt användning för den, så var det ju.
Men, om du får tusen kronor för det då, om jag köper det av dig, går du med på det då? undrade han.
Länge funderade jag nog inte. På den tiden (min förlorade ungdomstid) var tusen kronor ganska mycket. Jag kunde boka en sista minuten resa till Mallorca en hel vecka med hotell för den summan.
Med det i tanken svarade jag; visst, varför inte!

Åhh, sköna minnen

Drastiska förändringar inträffade i mitt liv. Jag bestämde mig för att flytta till Sydamerika. Där levde jag under fem års tid, jag läste på universitetet, lärde känna nya människor. Jag träffade mannen i mitt liv. Sedan flyttade jag tillbaka till Sverige och blev sambo med den mannen. Min bror som blivit kvar hemma hade också flyttat hemifrån och blivit sambo.

Här satt jag och dagdrömde på den tiden,
Pontificia Universidad Católica de Chile, Instituto de música.

En dag ringde min bror och undrade om jag ville ha skrivbordet. År hade passerat men jag mindes såklart vilket skrivbord han menade. Det bruna jugend skrivbordet. Jag tog mig en titt på det. Det var slitet, hade målats om och levt ett hårt liv. Men visst var det fortfarande välkommet i mitt hem. På så sätt hamnade det åter i min ägo.


Min farmor skrattade gott åt den här historien. Hon menade att jag hade varit ovanligt fräck som både fått, sålt och åter fått skrivbordet. Att jag säkerligen hade en ljus framtid som affärskvinna. Men jag försvarade mig och menade att jag inte hade gjort något särskilt, bara låtit universum ha sin gång. Min teori är att skrivbordet ville och alltid har velat tillhöra mig.

Vad tror ni?


söndag 9 oktober 2011

Smulpaj

Härlig söndag & vad roligt att jag redan får kommentarer i min än så länge blygsamma blogg!

Ute är det fint och klart väder, lite kyligt kanske men inte tillräckligt för att hindra mig från att gå ut på min efterlängtade powerwalk. Så på med träningsskorna, bra musik i lurarna, redo!
Men sen måste jag ändå erkänna att mina powerwalks inte alls är lika hurtiga och intensiva nu när jag är i sjätte månaden av min graviditet.

Jag hade lovat en liten berättelse om mitt jugend skrivbord, men den får stå åt sidan för idag tänkte jag bjuda på en god och enkel smulpaj, som är världens lättaste att göra. I frysen hade jag nämligen en massa frysta bär i alla varianter som jag vanligtvis gör goda smothies av, men som idag fick användas till smulpajen. Det är en blandning av blåbär, björnbär, hallon och lingon och det väl det som är så bra med smulpaj, man använder de bär eller frukt man har!

Receptet är beräknad till 4 st portionsformar (vi är ju fyra  i familjen). Om man vill göra den i pajform kan man dubbla receptet.

Recept
3-4 dl bär
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl råsocker
2 tsk vaniljsocker
125 g smör (äkta blir godast)
potatismjöl och extra råsocker



Gör så här
Sätt ugnen på 200 g
Smörj portionsformarna och fördela c.a 1 dl bär i varje
Strö över råsocker och potatismjöl (potatismjöl suger upp vattnet från de frysta bären)
Blanda vetemjöl, råsocker, vaniljsocker i en bunke. Tärna smöret, finfördela den och arbeta in så att det blir till en grynig massa.
Fördela massan över bären i portionsformarna.

Grädda i ugnen tills de får färg. Servera ljummen med vaniljglass eller vaniljvisp.

Njut!

Chao